Ca 400 gram skalade räkor (Helst okokta).
1 ägg
ett litet knippe gräslök (1/2 cm i diameter)
vitpeppar, salt
lite vatten
1 tsk potatismjöl
1 sats deg för kokning.
Hacka ca 350 gram av räckorna ganska grovt
Dela resterande räkor i halvor ( om du har små räkor)
Blanda alla räkor med resterande delar utom vattnet.
Om röran blir för fast blanda i vatten lite i taget till en bra smet.
Gör som med fläsk dumplingar. Har iofs aldrig provat att steka dem. Men det borde gå bra. Kokas snabbt om du använt färdigkokta räkor (vanligast) annars blir de sega, bäst är att använda okokta räkor, lite jäkligare att få tag på men det går. Tar ca 2 – 4 minuter att koka färdiga (råa räkor) kokta räkor tar ca 1 1/2 minut. Får du tag i tigerräkor så grovhacka alla! Halverar du dem så blir det svårt att få in i dumplingarna 🙂
Om du inte gillar räkor (varför glor du då på detta recept??)
Du kan använda fisk i stället. Men se separat recept för det!
Kategori: Historisk (o)intressant.
Här samlar jag lite av historian om byn (och kringliggande byar) dom jag kommer ihåg det och som jag hittar i gamla papper och (i förkommande fall) i böcker
Vad har hänt genom tiderna i Norra Gullarp?
Det har varit svårt att hitta information om byn, inte mycket finns på biblioteken. Regions biblioteket i Kristianstad har lite om Göinge i allmänhet, mest hittade jag faktiskt i Köpenhamns riksbibliotek. Där omnämns byarna Hasslaröd, Brunkelstorp, Gullarp och flera andra närliggande byar i samband med mindre skärmytslingar med svensken. Ørkeneds socken är naturligtvis väl förekommande för där hade danska armen många friskyttar, dvs civila som enrollerats till danska armen, av svensken kallade Snapphanar. Dessa var alltså i reguljära armen, inte några rånare eller banditer som oftast görs gällande. I och för sig så var det väl under denna tid så att om man tog från svensken så var det inte stöld.
Vi hart en liten del av historiens vingslag i byn, inte mycket finns dock dokumenterat. Men en sak som var klart intressant var att på vägen från Marklunda till Brunklastorp (Äldre stavning?) så stötte en svensk patrull på patrull! När de nästan vare framme vid Brunklastorp (Anv den stavningen för så stod det i ett dokument i Köpenhamns riksbibliotek som jag hittade och där jag snott de delar som jag förstod) De stötte på Snapphanar från kringliggande byar dvs Gullarp, Hasslaröd och Brunkelstorp. Och bakifrån kom några som också sköt på dem, förmodligen folk från N Gullarp eller Marklunda/Osby, dock inget belägg för denna gissning. De (svenksrackarna) fick dra sig tillbaka mot sjön (Osby sjön?) för att få förstärkning. De återkom sedan med flera soldater och små kanoner (mörsare?) och lyckades driva bort Snapphanarna. Stupade nämns det inget om så förmodar att det trots allt pangande var ganska oblodigt? Men svensken var oftast inte villig att tala om hur många som stupat, men skröt gärna om antalet nedlagda fiender, så kanske någon svensk skadades eller dog trots allt?
Huruvida detta verkligen har inträffat eller ej kan jag inte få något belägg för, då de svenska arkiven är knepiga att komma åt. Men det ska ha varit efter Roskilde freden (1658). Så kanske vi har haft frihetskämpar i vår by?
Torvströ fabriken gav många en inkomst (inte speciellt stor dock) och många var det nog som slet ut sina kroppar på att gräva torv för hand. Inga maskiner på den tiden. Man grävde upp kuber av torven som kunde väga upp mot 30 kg, kastade upp dem på tegen där de fick ligga och torka. Med jämna mellanrum gick man och vände torv kuberna så de skulle torka. När torven var torkad så las räls ut på tegen och man drog vagnar dit och lastade dem fulla. Sen drog man vagnarna till fabrikens intag för sista torkningen. Allt detta gjordes för hand! Sen drogs vagnarna upp högst upp på fabriken och ner i kvarnen, till detta användes en vinsch.
Den malda torven (strö) samlades i säckar och lastades på vagnar som sedan drogs på räls till lastkajen vid järnvägen inne i Osby. När Osby växte och utrymme behövdes för fabriker och bostäder revs rälsen upp och transporten ersattes av lastbilar.
vad användes torvströ till? Samma som nu faktiskt. Jordförbättring.
Gullarpa myr har ytterst lite bränntorv så det var aldrig lönt att försöka utvinna detta, bränntorv har en annan , vad ska man säga, ålder? Nedbrytning? Den har inte brutits ner lika mycket som strötorv utan har kvar det mest av fiber från träd och buskar det bildats av för årtusenden sedan.
Så inte en lada utan en fabrik!