Inte kinesisk trots att alla Kina restauranger har den på menyn.
Min version är ganska enkel. Skulle nog säga att den passar för alla! Kossor är vegetarianer så den borde klassas som vegetarisk!
Måttenheter är jag kass på så ni får själva anpassa!
En näve strimlad lövbiff för två till tre personer.
(för de som inte vill möra själva, annars se eget recept för mörning av seg kossa)
1 till 2 burkar bambuskott i skivor eller strimlor. Jag använder Coops för de håller oftast bäst kvalitet. Andra kan va lite hit and miss.
Minimajs om så önskas 1 burk, skär dem i lagom bitar, gärna lite på sniskan för att det ska se snyggt ut!
1 burk (eller motsvarande mängd hemgrodda) böngroddar. I detta falla är de man köper oftast soja böns groddar. Men går lika bra med hemgrodda mungbönor! (i mitt tycke godare, men tar några dar att fixa, se eget recept)
1 till 2 gula lökar
vitlök om så önskas. jag avstår men en del gillar det.
Soja, ljus och mörk
Ostronsås
potatis mjöl
vatten
raps olja (för sjutton INTE oliv eller nån annan icke värmetålig olja)
en wok eller stekjärn med höga kanter (har säkert nåt fancy namn men eftersom jag inte har nån så vet jag inte)
Tycker du detta var rörigt? Det blir värre!
Tillagning!
OBS se till att du har gjort riset FÖRE detta! Och se till att ha all ingredienserna färdig skurna! Annars blir det stressigt värre!
Börja med att ösa lagom mängd olja i woken. (eller stekjärnet)
Ca 2 msk borde räcka. Kanske lite mer.
När det är het och då menar jag HET! Det ska precis börja ryka, men helst inte brinna.
I med köttet och rör som en galning!
I med bambustrimlor/skivor när köttet fått litta färg.
I med löken, låt mjukna under omrörning.
Nu ska då krydda med pyttelite salt och svart/vit peppar vilket som föredrages i lagom mängd, Tänk på att detta är inte en stark rätt.
1 msk eller 2 av ostronsåsen
Se till att du hela tiden rör runt! Ingen jävla stagnant göl här!
Soja ska i ca 1 msk eller 2, den mörka alltså, den ger bra smak när den kommer i het wok, lite karamelliserad som det tydligen heter.
Ljusa sojan öses i minst 2 msk gärna 3 eller 4.
ca 1 dl vatten direkt efter! Mer om du vill ha mer sås.
blanda ut lagom mängd potatismjöl i lite vatten.
Ös försiktigt i lite i taget av redningen. ”Släpper” redningen kan du stå och ösa i fem paket mjöl utan att det händer annat än du får potatis mos.
Smaka av salta och peppra om så behövs.
Klart!
Tips!
Mens du kokar riset så hacka och skär allt som ska hanteras på detta sätt.
Ris ska vila efter att det kokats, rör runt det så det blir lite luftigt och låt det ånga av. Tar ca 5 till 10 minuter vilket tillagningstiden av biffen är så det blir perfekt!
Sida 3 av 3
Vad har hänt genom tiderna i Norra Gullarp?
Det har varit svårt att hitta information om byn, inte mycket finns på biblioteken. Regions biblioteket i Kristianstad har lite om Göinge i allmänhet, mest hittade jag faktiskt i Köpenhamns riksbibliotek. Där omnämns byarna Hasslaröd, Brunkelstorp, Gullarp och flera andra närliggande byar i samband med mindre skärmytslingar med svensken. Ørkeneds socken är naturligtvis väl förekommande för där hade danska armen många friskyttar, dvs civila som enrollerats till danska armen, av svensken kallade Snapphanar. Dessa var alltså i reguljära armen, inte några rånare eller banditer som oftast görs gällande. I och för sig så var det väl under denna tid så att om man tog från svensken så var det inte stöld.
Vi hart en liten del av historiens vingslag i byn, inte mycket finns dock dokumenterat. Men en sak som var klart intressant var att på vägen från Marklunda till Brunklastorp (Äldre stavning?) så stötte en svensk patrull på patrull! När de nästan vare framme vid Brunklastorp (Anv den stavningen för så stod det i ett dokument i Köpenhamns riksbibliotek som jag hittade och där jag snott de delar som jag förstod) De stötte på Snapphanar från kringliggande byar dvs Gullarp, Hasslaröd och Brunkelstorp. Och bakifrån kom några som också sköt på dem, förmodligen folk från N Gullarp eller Marklunda/Osby, dock inget belägg för denna gissning. De (svenksrackarna) fick dra sig tillbaka mot sjön (Osby sjön?) för att få förstärkning. De återkom sedan med flera soldater och små kanoner (mörsare?) och lyckades driva bort Snapphanarna. Stupade nämns det inget om så förmodar att det trots allt pangande var ganska oblodigt? Men svensken var oftast inte villig att tala om hur många som stupat, men skröt gärna om antalet nedlagda fiender, så kanske någon svensk skadades eller dog trots allt?
Huruvida detta verkligen har inträffat eller ej kan jag inte få något belägg för, då de svenska arkiven är knepiga att komma åt. Men det ska ha varit efter Roskilde freden (1658). Så kanske vi har haft frihetskämpar i vår by?
Ibland så funderar man på vad nytt blod i byn kan bidra med? ”Fabriken” som Torvströ fabriken alltid kallades förr, har blivit degraderad till en ”lada” Hur många känner egentligen till Torvströ fabrikens historia? Gullarp Torvströ fabrik var ett av de första Aktie Bolagen efter den nya formen som infördes i början av 1900-talet (om jag minns rätt 1908 med uppdatering 1910)
Torvströ fabriken gav många en inkomst (inte speciellt stor dock) och många var det nog som slet ut sina kroppar på att gräva torv för hand. Inga maskiner på den tiden. Man grävde upp kuber av torven som kunde väga upp mot 30 kg, kastade upp dem på tegen där de fick ligga och torka. Med jämna mellanrum gick man och vände torv kuberna så de skulle torka. När torven var torkad så las räls ut på tegen och man drog vagnar dit och lastade dem fulla. Sen drog man vagnarna till fabrikens intag för sista torkningen. Allt detta gjordes för hand! Sen drogs vagnarna upp högst upp på fabriken och ner i kvarnen, till detta användes en vinsch.
Den malda torven (strö) samlades i säckar och lastades på vagnar som sedan drogs på räls till lastkajen vid järnvägen inne i Osby. När Osby växte och utrymme behövdes för fabriker och bostäder revs rälsen upp och transporten ersattes av lastbilar.
vad användes torvströ till? Samma som nu faktiskt. Jordförbättring.
Gullarpa myr har ytterst lite bränntorv så det var aldrig lönt att försöka utvinna detta, bränntorv har en annan , vad ska man säga, ålder? Nedbrytning? Den har inte brutits ner lika mycket som strötorv utan har kvar det mest av fiber från träd och buskar det bildats av för årtusenden sedan.
Så inte en lada utan en fabrik!
Torvströ fabriken gav många en inkomst (inte speciellt stor dock) och många var det nog som slet ut sina kroppar på att gräva torv för hand. Inga maskiner på den tiden. Man grävde upp kuber av torven som kunde väga upp mot 30 kg, kastade upp dem på tegen där de fick ligga och torka. Med jämna mellanrum gick man och vände torv kuberna så de skulle torka. När torven var torkad så las räls ut på tegen och man drog vagnar dit och lastade dem fulla. Sen drog man vagnarna till fabrikens intag för sista torkningen. Allt detta gjordes för hand! Sen drogs vagnarna upp högst upp på fabriken och ner i kvarnen, till detta användes en vinsch.
Den malda torven (strö) samlades i säckar och lastades på vagnar som sedan drogs på räls till lastkajen vid järnvägen inne i Osby. När Osby växte och utrymme behövdes för fabriker och bostäder revs rälsen upp och transporten ersattes av lastbilar.
vad användes torvströ till? Samma som nu faktiskt. Jordförbättring.
Gullarpa myr har ytterst lite bränntorv så det var aldrig lönt att försöka utvinna detta, bränntorv har en annan , vad ska man säga, ålder? Nedbrytning? Den har inte brutits ner lika mycket som strötorv utan har kvar det mest av fiber från träd och buskar det bildats av för årtusenden sedan.
Så inte en lada utan en fabrik!